Erik Bengtzboe och Emil Eriksson skriver på SVT Debatt
Statsministern öppnade nyligen för att höja pensionsåldern. För att klara framtidens åtaganden i välfärden kommer många att behöva jobba längre än i dag. En åldrande befolkning som leverallt längre är något att vara lycklig över. Men det ställer också krav på förändring. Att förlänga arbetslivet genom åtgärder för pensionsålderär viktiga långsiktiga åtgärder, men redan nu krävs insatser för att öka antalet arbetade timmar genom att låta unga människor komma in på arbetsmarknaden ännu tidigare.
I slutet av 60-talet hade sju av tio fått sitt första jobb innan 21 års ålder. I dag är det annorlunda. För de som är födda i början av 80-talet har färre än hälften fått ett jobb vid samma ålder. Unga människors första arbete har skjutits fram till nära 30 år. Detta förklaras delvis av längre studietid, men till stor del även bristande matchning på arbetsmarknaden och undermålig studie- och yrkesvägledning. Tiden på arbetsmarknaden sjunker från båda håll. Samtidigt som unga människor gör inträde på arbetsmarknaden allt senare, så pensioneras allt fler tidigare än förut.
Från 1970 framtills i dag har antalet arbetade timmar per person och år minskat från 1730 timmar till 1 610 timmar. En modern arbetslinje har verktygen för att öka antalet arbetande timmar, både långsiktigt och kortsiktigt. Det är inte bara höjd pensionsålder som behövs för att lösa de problem vi står inför. En avgörande del är att underlätta och tidigarelägga unga människors ingång på arbetsmarknaden.
Moderata Ungdomsförbundetpresenterar tre möjligheter för att öppna upp arbetsmarknaden för unga,något som leder till en snabbare väg in på arbetsmarknaden.
En starkare matchning mellan arbetsmarknaden och gymnasiet skulle underlätta unga människors väg in på arbetsmarknaden. Steget mellan utbildning och arbete är för långt. Dels behöver utbildningen få tydligare koppling till arbetsmarknaden och ge relevanta kunskaper. Likaviktigt är också att ungdomar tidigt får kontakter med framtida möjligaarbetsgivare för att bygga upp de allt viktigare kontakterna.
Införandeav ett treterminssystem på högskolan skulle öka hastigheten inom den högre utbildningen. Det är redan nu möjligt att studera under sommaren, men utbudet är kraftigt begränsat. De som läser på ett program, exempelvis läkarlinjen eller till socionom, har oftast inga möjligheter att läsa in sin examen snabbare. Om studenterna fortare kan bli klara med sina studier och få fler år i arbetslivet gynnas både studenten och samhällsekonomin i stort.
Viktigaste åtgärden är dock sänkta trösklar för unga att kunna ta sig in på arbetsmarknaden över huvud taget. Turordningsreglerna måste skrivas om för att fokusera på kompetens i stället för ålder så att unga får en chans. Yrkesintroduktioner behöver utvecklas för att ge de unga som saknar erfarenheter och kontakter viktig kompetens möjlighet att ta sig in.
Detta är några förslagsom på kort sikt skulle hjälpa Sverige att ha ett pensionssystem som håller i längden, en god sjukvård och en bra skola. Att vi lever längre är positivt, och medför av naturliga skäl att vi behöver jobba längre. Men viktigast för att klara det gemensamma är att unga snabbare kan komma in på arbetsmarknaden. Vi är inte nöjda innan alla unga som vill och kan arbeta också har ett jobb och får vara med och bidra till samhället.