Mardrömmen som aldrig får bli sann

Imorse vaknade jag med ett ryck, gråtandes med rödsvullna ögon i mitt nattlinne som var plaskblött och jag hade nästan lite ont i magen. Jag hade drömt en mardröm, en mardröm som jag känner att jag måste dela med mig av. Jag drömde att jag vaknade upp vad jag trodde skulle vara en helt vanlig morgon i mitt liv. Men när jag gått upp ur sängen så märkte jag att till min förfäran tre fruktansvärda saker.

Det första jag såg var min mamma. Mamma låg vaken i sängen och försökte komma på något att göra. När jag frågade henne varför hon inte var på jobbet svarade hon att hon lika gärna kunde vara arbetslös som att jobba i affären hon tidigare arbetat i – det lönade inte sig att arbeta längre. Det andra var när jag efter det gick in på min systers rum och hon satt helt förtvivlad med sina ansökningar till college och grät. När jag frågade henne varför hon grät svarade hon förtvivlat att hon omöjligt skulle kunna komma in på något college eftersom att hon inte hade några betygsdokument från skolan som hon kunde söka in på. Chokad gick jag därför ut i trädgården där jag såg den tredje saken, att pappa höll på med något - han eldade. Men när jag såg att pappa såg nere ut frågade jag var det var som tyngde honom. Han berättade att han var nere för att han höll på att elda upp alla hans anteckningar, alla hans planer, alla hans beräkningar och allt hans hopp på att starta ett eget företag. När jag bekymrat frågade vad som hade tagit åt honom svarade han bara att det var för krångligt, det var för dyrt, det var för svårt att starta eget i Sverige.

Detta var droppen för mig, jag kunde inte förstå vad som hade hänt. Jag kunde inte förstå hur hela min familj kunde ha förlorat hoppet, förlorat sin framtidstro, förlorat sin livslust. Jag sprang därför gråtandes ifrån pappa som stod i trädgården och eldade upp sin framtid. När jag sedan kom in i köket föll helt plötsligt bitarna på plats. Helt plötsligt förstod jag varför min familj var så förändrad, varför dem tycktes så ledsna, varför dem förlorat livsgnistan. På bordet låg dagens tidning uppe. Tidningen var daterad till 20 september 2010. På tidningens framsida var en bild av Mona Salin och under bilden stod bildtexten: ”Sveriges nya stadsminister Mona Salin i glädjetårar efter chockbeskedet inatt”.

Det var där jag vaknade upp med ett ryck, kallsvettig och förtvivlad. Snabbt knappade jag mig in på SvDs hemsida och hittade artikeln vid namn ”Klart övertag för Alliansen” och genast mådde jag bättre då jag förstod att jag bara drömt en fruktansvärd mardröm. En mardröm där dem rödgröna vinner valet.

Jag vet att en Moderatledd Alliansregering är det enda rätta för Sverige och nu måste alla som ännu inte blivit övertygade om det bli det så att vi alla slipper uppleva det jag upplevde i min mardröm.

Nu är det bara några dagar kvar innan valet är avgjort så nu kämpar vi lite till och kör ända in i kaklet!

Sara